Det känns att man lever.
När ena ungen somnar strax efter midnatt och andra vaknar 04.30 och man e sjuk..
Nu ligger jag och lilleman och kollar på Bilar filmen i soffan och jag hoppas han vill somna om en liten stund till innan barnen ska till fsk.
Jag lämnar i vanliga fall aldrig barnen på fsk om jag är hemma men nu när jag är dålig och mest sover känns det som att fsk är ända alternativet.. Och speciellt efter inatt..
